ensammatankar.blogg.se

Fragments of time.

Publicerad 2013-10-19 16:01:29 i att andas, känslor,

Igår träffade jag alltså P, för första gången på en månad, 
Jag ringde på dörren och tittade på anslagstavlan vid porten när jag hörde hans dörr i korridoren öppnas och stängas. Jag tittade upp när han öppnade dörren åt mig och så tittade vi på varandra, han räckte mig en påse med saker. Och sen frågade han hur allt var och min kropp gjorde vad den inte gjort på flera veckor, den började gråta och jag försökte snyfta fram att allt var bra. För allt känns rätt bra nu faktiskt, och jag frågade om jag fick komma tillbaka och festa med våra vänner och han sa: Jag har aldrig hindrat dig. 
Sen kramade jag honom och han strök försiktigt min rygg och sedan gick jag. 
Så, det gick bra ändå, även fast jag började gråta utan anledning. 

Kommentarer

Postat av: Daniella 🌙

Publicerad 2013-10-19 23:54:11

det låter ju inte alls som utan anledning. <3

Svar: Fast, jag var liksom inte så ledsen egentligen. Jag tror mer bara att det var så min kropp reagerade över att se honom. Förstår du vad jag menar? <3
ensammatankar.blogg.se

Postat av: Daniella 🌙

Publicerad 2013-10-20 00:08:24

allt för väl :c

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela